Flyttfågel

Ulrika skrev om hur nära sitt barndomshem hon bor och uppmanade mig att skriva om motsatsen. När jag slog in min barndomsbygd och min nuvarande adress svarade google så här:

"We could not calculate directions between Skärplinge, Tierp, Sweden and Manhattan, New York, US."

Vilket känns som ett lämpligt svar för jag kan inte heller riktigt mäta, väga eller beskriva vägen jag tagit. Jag skulle skrivit svar på denna förfrågan för flera dagar sedan men visste inte riktigt vad jag skulle skriva.

För på ett sätt handlar hela min blogg om det här. Ibland som små anekdoter som i mitt första inlägg eller i Babels kaffemaskin eller när jag skrev en hel serie om julfirande. Och så om mat och vanor förstås.

Ibland mer eftertänksamma och funderande inlägg. Det som bäst beskriver hur jag känner kanske är Wherever I lay my hat, eller Hemlängtan eller mer positivt i Hemma.

Man kan ju undra om hela min person definieras av det faktum att jag utvandrat. Följande citat av Ann Tyler är värt att tas igen:

"You can start to believe that your life is defined by your foreignness," she says, trying to explain her feelings of isolation. "You think everything would be different if only you belonged. 'If only I were back home,' you say, and you forget that you wouldn't belong there either, after all these years." "You belong just as much as I do," Dave stubbornly replies, adding, "We all think the others belong more."

Det blev en väldigt mycket länkningar här och då valde jag bara några månader på vinst och förlust. Helt klart är detta det allt överskuggande ämnet för den här bloggen (och mitt liv?).