Jag stiger av tunnelbanan vid Borough Hall för att ta IKEAs gratisbuss men hittar den inte. Efter en stunds vridande på kartan kommer en kvinna fram till mig och undrar om jag behöver hjälp.
"Well, I'm looking for the shuttle for IKEA[ajki:a]".
"Oh, I'm not sure where that is, I've never been to IKEA [ike:a]. I say IKEA [ike:a] because i speak swedish." säger hon helt apropå.
"Jaha, vad kul, jag är svensk" svarar jag men det visar det sig att denna dam i långt krulligt hår inte är. Däremot översätter hon Göran Sonnevi och Gunnar Ekelöf till engelska sedan femton år tillbaka. Sedan pratar vi en stund om Gunnar Ekelöfs dotter, Marianne (eller om det var Susanne) som bor i Frankrike, om Obama, om diverse personer hon nämner som jag måste erkänna att jag inte känner till och hon försöker tom tappert initiera vad som skulle kunnat vara en intressant diskussion om Sonnevis diktning om bara jag hade varit lite mer bildad.
Jag säger istället att jag ska byta min matta.
"Well I can se why", säger hon och sneglar på rullen under min arm.
Så tar vi adjö och jag fortsätter att leta efter bussen.
Hörselnedsättning
-
Jag åker buss. Framför, bakom och vid sidan om mig sex kvinnor, 70 plus,
parvis. De pladdrar oavbrutet hela halvtimmen resan tar, en av dem dessutom
i tele...
1 dag sedan
2 kommentarer:
Så fint med små mikroporträtt som det här!
Nästa gång du träffar henne kan du tipsa om Bodils blogg, där det just nu talas om att översätta Sonnevi.
Jag borde försöka luska fram hennes emailadress och skicka länken! Och så borde jag nog önska mig en Sonnevi-bok i julklapp.
Skicka en kommentar