onsdag 20 juni 2007

Fêtes!

I morgon firas Fête de la Musique över nästan hela världen. Men när jag tittar i programmet och letar efter Sverige så läser jag....Slovaquie, Soudan, Suisse...Sverige är inte med! Tom på Seychellerna firar man denna fest men inte i Sverige. Förklaringen är givetvis enkel, Musikens Fest firas sedan över 20 år alltid den 21 juni, midsommarveckan. Finns väl inte plats i Sverige för en fest till.

Det är verkligen synd för detta skulle passa Sverige perfekt med sina körsångare, kommunala musikskole-elever och (numera) sambaorkestrar. Fête de la Musique betyder att alla som överhuvudtaget musicerar eller sjunger uppträder någonstans. Organiserat på gatuscener, i kyrkor, i aulor och restauranter och för de som inte får plats på gatan på eget initiativ. Vi andra lyssnar, sjunger med och dansar. Det är kyrkokörer, barockmusik, popband, ensam-man-med-gitarr, små barn med blockflöjter, megakonserter med stjärnor, dirketsänd TV....

Det är en fransk uppfinning av Jack Lang, fd kulturminister och det är jättestort här. Varenda byhåla med självaktning ordnar konserter och Paris blir en enda stor, väldigt blandad utomhuskonsert. Denna sed har sedan spritt sig över världen och den 21 juni har blivit musikens dag, för alla utom svenskarna då.

De är bra på sådana här stora, lite galna upptåg, fransmännen. I Paris har vi också "La Nuit Blanche" (natten man inte sover) varje höst, det är som kulturnatta i Uppsala upphöjt i hundra. Det är modern konst till folket, på natten. Konstiga installationskonstverk i stadshuset, en dam i en jättesäng som läser sagor högst upp i Eiffeltornet, gigantiskt tetris-spel på en höghusfasad med hjälp av mobiltelefoner, morsemeddelanden som skapades av att invånarna på en gata knäppte på och av ljuset vid bestämda klockslag. Mycket neonljus, love &peace, konst i simbassänger etc. Allt gratis och hur mycket folk som helst.

En annan sådan här "manifestation" är givetvis "Paris Plage". Flera ton sand, parasoller, hängmattor, sandskulptörer, beachvolley, boulebanor, vattensprutor, temporär simbassäng.... Längst med Seine, på den avstängda genomfartsleden, under två månader på sommaren. Det låter helt galet men funkar faktiskt om man kan stå ut med att se bikinisar mitt i stan.

Allt det här är verkligen "festligt, folkligt och fullsatt" fast på franska. Det blir aldrig vattenfestival eller Kiviks marknad. Inga öltält, inget (märkbart) drägg, inget tingeltangel, inget gyros-os, inga reklamskyltar. Varför är det så annorlunda?

Jag har en teori; i Frankrike måste man inte ordna speciell utskänkning. Fransmännen avnjuter de här spektaklen, sedan går de till den vanliga kvarterskrogen och äter på porslinstallrik och dricker ur glas-glas. Alternativt går man hem och äter middag. Det finns inga korv/kebab/älgburgar-stånd och framförallt inga (nästan) plastglas. På Paris Plage finns ett par, rätt dyra och tråkiga caféer. Jag tyckte det var jättedåligt till jag insåg att jag kunde gå till det vanliga bageriet och köpa min pick-nick-baguette för en tredjedel av priset. Och det finns tillräckligt med terasser i Paris, man behöver inte ställa ut långbord för att det ska vara fest.

Och eftersom jag är svensk i Paris får jag fira både Fête de La Musique och Midsommar!

Inga kommentarer: