fredag 6 mars 2009

Mammastress

Via Hemliga mamman hittar jag det här och blir alldeles svettig. Måste man ha ett sånt där hårsvall för att föreläsa om utmattningstress och blöjbyten? Ska de här vackra, smala, famgångsrika kvinnorna tala om för alla "vanliga" mammor hur de ska göra för att få en roligare vardag? Snacka om stresshöjande! Här tex, har vi en föreläsning om utbrändhet: Jag var så jättehögpresterande och perfekt, nu har jag istället startat ett eget företag, skrivit en bok och föreläser för hundratals kvinnor! Ehh?

Det verkar finnas hur stort behov som helst av kvinnor som är "experter" på familjen, vardagen, livsmemoryt (livsmonopolet? livspictonary? livsfiamedknuff? jag försöker bara finna en ny metafor här) och vars expertis mest verkar bestå av att de berättar hur deras eget liv ser ut i artiklar, böcker och föreläsningar. Och det livet är alltid övre medelklass i 08-området. Dessutom mammabikten? Vad är det de biktar? Poängen var väl att vi inte skulle ha dåligt samvete, eller? Det hela känns ungefär lika fräscht som Ladies Night, fast utan räkor.

Som en pendang har det inne hos Therese hållits en animerad diskussion om överaktiverade ungar och överdesignade kök (och den eventuella stress dessa fenomen medför). Jag har gett ett par mer än lovligt beskäftiga kommentarer där, som om jag skulle ha lösningen på vardagslivet (kan vi inte bara kalla det så istället för det där pusselordet). En utvikning bara : det är jobbigt med kommentarer, när man skriver något lite löjligt eller pompöst på sin egen blogg kan man alltid skriva ett nytt inlägg och tona ner, när man kommeterar på någon annans blogg är det svårare at skriva en kommentar till för att brasklappa. Det känns som man spammar. Dessutom borde ni följa hennes följetong med de tio bästa konstverken istället, den är jättebra!

I vilket fall så känner jag mer och mer att jag har så svårt att identifiera mig med gruppen "mammor" och snart tror jag med "kvinnor" också. Ni vet på twitter och bloggar och så när man ska beskriva sig själv med 160 tecken, jag skriver aldrig "mamma". Ibland tror jag att alla andra mammor gör det. Och det är inte ens så att jag har någon feministisk agenda och jag talar gärna om att jag har barn, men det känns som om "mamma" har blivit ett laddat ord. Mamma med stort M. Jag säger faktiskt hellre förälder. Och jag har kanske en feministisk agenda när allt kommer omkring.

För övrigt vill jag bara, eftet tre dagars gräsänkande och på förekommen anledning säga att att vara ensamstående med barn är överreklamerat. Just nu har jag en punkt mellan skulderbladen som gör jätteont, ska jag väcka upp 8-åringen för att ge massage? Dessutom har jag ingen att skylla på för att det inte finns mjölk till frukost imorgon. Alla kommer att bli arga på mig, även jag själv.

9 kommentarer:

Rabiatfeminism sa...

Ja, jag tror att om man gjort det till sin affärsidé att sitta i TV-soffor och tycka lite allmänt osammanhängande om föräldraskap, jämställdhet och vad det nu kan vara, som t ex Ann Söderlund, så får man nog jobba lite på sitt utseende för att sälja sig själv.

Men det har ju ganska lite med vardagsslitet att göra.

fransyskan H sa...

Haha. Kunde inte sagt det bättre själv - om kommentarer man ângrar och önskar man förblivit en ensamvarg. Och om att förvandlas till Mamma istället för jag...
Hälsningar fran en feminist som märkligt nog normalt väljer att hâlla sig lângt borta fran kvinnosaksdiskussioner och sweor i alla dess former. Lite trâkigt?

Charlie Truck sa...

Rabiatfeminsit - visst är det så och jag menar inte att man måste klä sig i säck och aska. Men på den här konferensen kändes det så påtagligt. Alla har välfönat håsvall. Men de kanske ska tala om hur man hinner föna håret och ändå inte stressa?

Fransyskan H - jag vet precis vad du menar (tror jag). Det finns en viss typ av "kvinnor i grupp"-grej som jag också har svårt för. Framförallt som den känns uteslutande. När den kombineras med "svenskar i utlandet" kan den bli rätt kvävande. Du vet "vi mammor måste hålla ihop". Har du kollat in Svenska mammor.com? Där har du precis det jag är ute efter.

Karin S sa...

Jag tror att problemet ligger exakt där. I all fall för mig. Jag DELAR inte de här svenska mammornas problematik, den är mig totalt främmande faktiskt. Alltså tråkar den ut mig.
Jag tror alltså inte att problemet är att vara mamma, men att vara SVENSK mamma.

Jorun sa...

Det finns bara en sak som är värre än att titulera sig Mamma. Det är att titulera sig Mama. (Eller OK, det finns ännu värre. Hot Mama, Sexy Mama...)

Mama är bara OK på morsdagskort från femåringar.

Annars tycker jag kvinnor i grupp låter som en bra idé, alla människor jag helst skulle vilja gå ut och ta ett glas med just nu är kvinnor. Present company included.

Charlie Truck sa...

Karin - Jag tror att de här privatsociala, eller vad man nu kan kalla dem, ämnena får ett helt annat utrymme i generella media i Sverige, och det finns en business runnt detta. I Frankrike hittar du samma diskussioner i feminin press, i specialprogram på TV som "Les Maternelles" och skulle jag f¨romoda i forumen på tex uafemini.com. I kvinnliga forum och medial alltså, inte i debattartiklar i stora dagstidningar. Men jag har läst mycket i genren "hur vara sexig fast man är mamma" i FR också.

Det jag tyckte var så knäppt här var att jag inte tror att föreläsarnas verkligehet stämmer överrens med de som lyssnar inom just de ämnen som ska diskuteras.

Jorun - åh Mama, "svenskans" fulaste ord efter "livspusslet"?. Och givetvis umgås jag gärna med kvinnor i grupp, jag tar tillbaka det där. Just nu skulle jag kunna sno ihop en trevlig grupp i mitt eget kommentarsfält!

Charlie Truck sa...

Hjälp vad mycket stavfel, bl a skulle det vara "aufeminin.com" ovan.

fransyskan H sa...

Âh, vad jag känner mig hemma här!
Trevlig helg till samtliga!

Charlie Truck sa...

Tack fransyskan H, det var en väldigt fin komplimang!