Dagens New Yorker

är defintivt Dr. Sussmann. Ja man borde ju förstått att man inte skulle skrytit så om barn som aldrig är sjuka. Sonen har nu hostat i två veckor och dottern har precis fått congivitis (ögoninflammation?). I vilket fall blev vi snabbt trogna kunder hos Dr. Sussmann.

Här finns inte direkt några vårdcentraler utan precis som i Frankrike kontaktar man en privatläkare vid behov. För barn ofta en barnläkare och för vuxna en allmänpraktiserande eller olika specialister. Har man problem med acne går man alltså direkt till en dermatolog, har man öronproblem går man till öronläkaren etc. Men det är rätt jobbbigt att hitta rätt, hitta någon man gillar och har förtroende för. Här har vi försökt hålla oss borta från läkarbesök men nu var vi alltså tvugna. Jag ringde runt till säkert ett tiotal som antigen inte tog nya patienter eller inte tog vår sjukförsäkring innan jag hittade Dr.Sussmann.

Dr. Sussmann visade sig motsvara själva sinnebilden av den amerikanska judiske doktorn. Ni vet den gamle familjeläkaren som kommer med sin väska hem till familjen med den döende patriarken i alla filmer. Han är säkert en bra bit över 70, kort med flint, runda små glasögon, fluga och breda hängslen. Han var jättetrevlig och tog sig tid, ingen väntetid, ingen stress. Jag har ringt två gånger och har fått komma inom timmen båda gångerna. Han jobbar ensam på sin mottagning som ligger på sjunde våningen i ett hyreshus, han har flera undersökningsrum, ett stort kontor med läderfotöljer och det är hans förtjusande fru Jeannine som sköter sekretariatet. Han har ett rullande schema av jour med två kollegor som liksom han är knutna till ett universitetssjukhus. Vi kan ringa dygnet runt och han sa bestämt till mig att inte åka till akuten utan att ringa honom istället vid behov.

Dr. Sussmann börjar redan bli lite besviken på Obama-administrationen men vi enades om att något annat hade varit omöjligt med de förväntingar som vi hade. Han har rest med Orientxpressen från Venedig till Paris och av misstag ätit hummer på en restaurant som heter "någonting med Laurent". Han har aldrig varit i Sverige men tycker det är tråkigt med Saab. Men han tycker samtidigt att bilindustrin har sig själv att skylla, han berättar hårresande historier om hur bilindustrin via bulvaner köpte upp kollektivtrafiken i stora amerikanska städer för att ersätta spårvagnar med bensindrivna bussar.

20 dollar betalar vi ur egen ficka vid varje besök, men vi har som sagt sjukförsäkring som står för resten. Och bäst av allt, man får ett klistermärke!