Dottern: När jag blir stor då kan jag hälsa på vem jag vill, när jag vill, alldeles själv!
Jag: Jaa, det kan du, vem ska du hälsa på då?
Dottern: Dig! Du ska bo i ett hus och jag i ett annat, så ska jag hälsa på dig och fika. Ofta. Men vi måste fika.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
När min minsting var i femårsåldern var hans framtidsplan att han och bästa kompisen skulle ha "De coola killarnas café". De skulle ha lokaler på samma gata som mitt hus, som kanske skulle ligga i Frankrike, det hade han inte riktigt bestämt. En gång om dagen skulle jag få komma dit och fika. Sen kom han så småningom på att jag kunde få jobba där och göra världens godaste glassdrinkar.
Det är ungefär så jag har det nu. Och det funkar utmärkt.
Det är 100 meter att gå bara, om ens det. Vi fikar ofta. Ibland kilar jag över efter middagen och ber om en cigg.
Skicka en kommentar