måndag 8 juni 2009

Tillsammans är man mindre ensam

Människan är ett flockdjur, vi överlever inte ensamma. Har vi inget sällskap ritar vi ett ansikte på en volleyboll. Vi är alla beroende av varandra och i dagens globala ekonomi kan de beslut och val du och jag gör påverka livet för någon på andra sidan jorden.

Vår enda möjlighet är att samarbeta och därför tror jag stenhårt på EU. Inte för att EU på något sätt är perfekt, det finns säkert en massa resursslöseri, dubiösa beslutsgångar, korrumperade tjänstemän, ogenomtränglig jordbrukspolitik och annat som borde förbättras. Men alternativet är helt klart sämre. Ett Europa utan samarbete där var och en hela tiden bara tittar på sitt eget särintresse, utan ansvar eller tvång att samarbeta kan inte vara vägen att gå.

Att sitta i sitt hörn och säga "vi vet bäst och tycker ni inte som vi tänker vi inte kompromissa med er" känns både själviskt och kortsiktigt. Det finns en självtillräcklighet i EU-motståndet som jag har svårt för. Vi behöver inga andra för vi har världens bästa land. Jaha, ni har det tufft i Rumänien och Portugal, tråkigt för er men ni skulle byggt ett folkhem istället för att vara fattigt utvandrarland eller kommuniststyrd diktatur. Titta bara så bra vi har lyckats!

Dessutom är EU ett fredsprojekt men det förstår man inte i Sverige där man klappade på öronen och sjöng lalalala medans nazisttågen dundrade mot Norge. Det där kriget, det har inte vi med att göra, vi är neutrala, vi har inte att göra med någonting eller någon. Vi har inget ansvar förutom för de 9 miljoner som bor här. Hade EU varit lite mer potent kanske kriget i forna Jugoslavien inte hade behövt bli så blodigt, vem vet? Det ansvarstagande som vi i Sverige eventuellt en gång kände för jordens fattigaste och mest förtryckta känns inte så levande det heller, och Sverige kan ju knappast lösa Nord/Syd-frågan och migrationsproblematiken på egen hand.

Och EU är den enda motvikten som finns mot USA (förutom Kina). En ganska svag motvikt det medges, men utan europeiskt samarbete blir den motvikten ännu svagare och USAs makt ännu större och enväldigare. Vi kan inte ha en värld med ett land som dominerar så totalt.

Vad gäller rädslan för att "allt" bestämms i Bryssel tror jag den är överdriven, och om så inte vore fallet så vad är det som säger at riksdagen i Stockholm tar bättre beslut? Kanske en EU-parlamentariker från Grekland bättre kan förstå skärgårdsbornas önskan om en bevarad infrastruktur, eller en bask samernas behov av att bevara sitt kulturarv? Det kanske är så att vi har mycket mer gemensamt med somliga människor söder om vodkabältet än våra grannar? Om man är övertygad sosse det kanske det är lättare att samarbeta med sossar från Österrike och Irland för att få till stånd det samhälle man vill ha än med moderater i Stockholm?

Sedan har jag även en rätt banal anledning att gilla EU. Kommer ni ihåg hur det var innan, när vi inte fick arbetstillstånd och studentutbyten var något som bara gjordes med high schools i USA? Tjejerna åkte iväg som Aupairer och killarna gjorde lumpen (inte för att de kunnat jobba utomlands ändå). Nog har dagens ungdomar fler möjligheter?

3 kommentarer:

Bengt O. sa...

Det var mycket glädjande att läsa detta inlägg. Det verkar ju så självklart och även med allra bästa vilja har jag svårt att förstå anti-EU argumenten som man så ofta hör i Sverige.

Man kan -med litet ansträngning- tolka resultatet av EU-valet som en tilbakagång för de EU-fientliga krafterna, både till höger och vänster.

Freddy sa...

Vilket brandtal, Karin! Jag blev jätteglad vi mitt matbord bara av det att du är så tydlig och vill något. Heja dig!!

Charlie Truck sa...

Jag tycker nog att jag bara säger rätt banala självklarheter, på ett rätt pompöst sätt dessutom (framförallt när jag läser om inlägget nu efteråt) men det var nationaldag och val - då kanske det är läge att bli lite pompös?

Glad att ni blev glada iallafall, tack, tack!