tisdag 9 juni 2009

Rötter

Vill du bli min granne? Iallafall på sommaren? Det här huset ligger tvärs över vägen från mina föräldrars sommarstuga. Den stuga som morfar byggde 1960 i byn där hans far var född. Tänk om morfars far vetat att hans barnbarnsbarnbarn (var ska s:en egentligen vara där?) skulle komma flygande från hela världen varje sommar för att tillbringa några ljuvliga veckor i hans födelseby. Själv flyttade han från byn när han gifte sig med morfars mor, han flyttade till hennes gård och tog hennes gårdsnamn.



Morfar var vad jag förmodar man kan kalla en klassresenär. 1925 bröt han sig loss från bondesamhället och tillsammans med några andra Leksingar provade han lyckan att via en preparandkurs i Strängnäs avlägga prov i Uppsala för inträde på Seminariet. Han hade någon form av studielån men tydligen räckte det inte långt för trots matpaket hemifrån var det (iallafall enligt berättelserna vid kaffebordet på våra släktkalas) ibland fråga om ren svält. När inträdesprovet ägde rum cyklade de till Uppsala, försökte sova en frostnatt utomhus och klarade därefter provet allihopa. Sedan cyklade de hem till Leksand i ren eufori.

Så morfar blev folkskollärare och så småningom rektor. Han var ordförande i Uppsala Missionsförsamling, hade uppdrag för folkpartiet och fungerade som "god man" till en del mindre lyckligt lottade. Han var del av den icke-socialdemokratiska delen av Folkhemmet, de som stammade från bönder i stället för arbetare.


Mormors syster, Mormor och Morfar med en av skrytbilarna.

Mormor var från Gästrikland och jobbade gratis hemma på gården tills hon gifte sig vid 28. Mormors far ville inte betala några studier för sina tre flickor trots uppmaning från skolan att de hade "läshuvud" och att han nog hade haft råd, på deras gård fanns både piga och dräng. Så mormor blev hemmafru. Mormor och morfar flyttade flera gånger men längst bodde de på landet i Hälsingland och senare i Uppsala.

Morfar längtade nog alltid tillbaka till Dalarna. Han älskade att vara i skogen och att fiska, han var svag för fina bilar och gjorde en del dåliga affärer. Mormor var den som oroade sig för ekonomin och skötte hemmet. Hon hade nog ett rätt bra liv med fyra barn, lärarbostad och en viss position i samhället som lärarns fru. Men i slutet av sitt liv sa hon till mig flera gånger att hon väldigt gärna hade velat utbilda sig till något och hur glad hon var att vi flickor fick utbildning nu för tiden. Morfar dog 1978 och sedan var mormor änka i närmare 20 år.


Mormor med tre av sina barn, hon med rosetten är min mamma.

7 kommentarer:

Rabiatfeminism sa...

Vilken härlig bild! Jag har några sådana där i mitt arkiv också. Där nåt av barnen inte kan sitta still och blir lite suddiga.

Är bilden kanske tagen av en sådan där kringresande fotograf med glasplåtar som vandrade mellan byarna? Bra fotograf i allafall, som inte körde det uppställda, allvarliga stuket.

Rabiatfeminism sa...

Insåg just att om det är din mamma på bilden kanske den är senare än jag först trodde... Jag gissar sent 1930-tal?

Jorun sa...

"del av den icke-socialdemokratiska delen av Folkhemmet, de som stammade från bönder i stället för arbetare"

Tack Charlie, den meningen fick plötsligt en massa halvtänkta tankar att falla på plats i mitt huvud.

Rabiatfeminism sa...

Hmmm,
Det där med socialdemokratin och bönderna såg jag inte, jag var så involverad i bilderna... :)

Jag skulle våga påstå att socialdemokraterna i Sverige i väldigt många fall kom från bondlandet från början också. Jag släktforskar och alla mina släktingar var torpare eller småbönder/hemmansägare och när de flyttade in till städer/samhällen och övergav lantbrukandet blev de socialdemokrater.

Arbetarna var i själva verket ofta småbondesöner och döttrar från början de också. Alla de som inte kunde ta över gården och som tidigare fick jobba som pigor/drängar.

Charlie Truck sa...

Rabiatfeminism: Min mor är född 1934 så det stämmer rätt bra. Resten du skrev stämmer nog också, hade morfar blivit arbetare istället för lärare hade han kanske röstat annorlunda.

Men det jag fiskar efter är det Jorun nämner, att det fanns ett helt folklivssverige som inte var socialdemokratiskt. Alltså människor som inte var överklass men som helt klart var borgerliga. Små affärsidkare,lärare,ingenjörer...

Min morfars far byggde missionshus på nätterna och jagades av länsman. För honom var mötesfriheten lika viktig som för tidiga fackkämpar. Överheten bestod bara av prästen istället för baron.

Rabiatfeminism sa...

Mmmmm,
Jo, det var ju frikyrkan, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen sida vid sida om jag kan min historia korrekt. Folkrörelserna.

Sen handlar det nog också en del om hur stora städer man flyttade till. Eller om man, som många av mina släktingar, flyttade till bruksorter i Värmland och Västmanland. Där fanns det ju i stort sett bara arbetarjobb...

Men kul att jag fick fotot rätt i tid. Tog det på din mors rosett och kvaliteten i bilden. Har sett många liknande på min fars (född 1935) släktingar. :)

Rutan sa...

Jag är född 1952 och sådär ser bilderna från min barndom ut. Klänningen, rosetten i håret, hemstickade småbarnskläder, mammans frisyr... Det hände inte så mycket i den vägen förrän på 1960-talet. Härlig bild, där din mamma säkert hojtar åt brorsan att sitta stilla.

Min mamma, född 1918, bondhustru och uppvuxen i lantbrukarhem var noga med att skilja på pensionärsföreningarna SPRF och PRO. Hon kunde inte tänka sig PRO, med anknytningen till socialdemokraterna och arbetarrörelsen.