Ni na ni na ni nanna...

Tänker ni någonsin "om jag skrev böcker skulle jag skrivit den här" när ni läser en bok? Eller kanske snarare "om jag kunde skriva böcker skulle jag skriva så här."

Det hände mig precis nu, när jag läste Berlinerpopplarna av Anne B. Ragde. Jag fick med mig en packe böcker som hastigast från Pocket Shop på Arlanda och den kom med mest av en slump.

Kanske är det njutningen att läsa på svenska och det välbekanta skandinaviska som gör det. Eller miljön, jag har tillbringat mer tid än man kan ana i ett svinstall. Jag vet precis hur det känns att hålla i en nyfödd griskulting, jag har sett de stackars dödfödda kultingarna och jag har lagt de levande under värmelampan för att de inte ska bli ihjälklämda under sin tunga mor. Nu har ju hon snott den utmärkta miljön, attans också! Dessutom har jag sedan länge bestämt att om jag skriver en bok en dag ska huvudpersonen vara en äldre man, ingen kvinna i yngre (nåja) medelåldern.

Jag vet inte om det här räknas som en "bra bok" eller om det är chick-litt för tanter, jag hade knappt hört talas om den och har inte sett TV-serien, men jag fastnade. Jag fastnade för de detaljerade, ja nästan omständiga beskrivningarna av de tre brödernas arbetsliv (i tur och ordning: begravningsentreprenör, grisbonde och dekoratör). I de myckna detaljerna, och personernas tankar om sina yrken, träder både personligheter och människoöden fram. Det sker inget mord elller mysterium i den här boken men jag satt klistrad till sista sidan!

Andra böcker jag fick med mig var Nattfåk av Johan Teorin. Helt godkänd i sin genre. Kriminalgåtan känns lite påklistrad, det är mer en bok om sorg och eviga husrenoveringar (ja, och givetvis den allerstädes närvarande medelåldern). En besvikelse var däremot Att besegra Fru J av Anneli Jordahl. Den känns mest som en hopsamling olika artiklar, mycket upprepningar och man kommer inte författaren närmare än man gör genom hennes böcker (vilket ju är gott nog). Det bränner bara till när författaren berättar att hon inte tror att hennes syskon närmare läst hennes böcker, och att de aldrig pratar om dem, men av förklarliga skäl får vi inte veta mer.

Kvar av högen finns nu Peter Englunds Silvermasken om Drottning Kristina.