"Tills jag var 30 trodde jag att palestinier var onda" sa en amerikansk college-utbildad tjej jag träffade häromkvällen."Bilden av Mellanösternproblematiken som jag fick under min uppväxt var helt ensidig."
Vi europeer har ju också fördomar om olika länder, och ofta känns reseskildringar och även utrikespolitiska artiklar rätt stereotypa. Men jag kan inte komma ifrån att det är snäppet värre här. Kanske beroende på en sämre skola, eller ett större land, vilket gör dem självtillräckliga, eller en TV beroende av annonsörer som bara vill ha inrikesnyheter eller en politisk agenda uppifrån. Vad orsaken än är blir jag ofta förvånad när jag inser hur amerikaner ser på oss europeer.
Jag har skrivit om "the European socialsts" förut, hur det verkar finnas ett likhetstecken mellan European och Socialist i många amerikaners medvetande och om hur de envist upprepar mantrat "It's only possible in America" om allt från sportresultat till börsmiljonärer till svarta presidenter. Det är också det enda land jag levt i där människor på fullt allvar säger att de lever i världens bästa land. I Sverige må man tänka det men man säger det inte högt på bästa sändingstid för att fiska väjare. Samtidigt representerar Europa för många bildning och historia, bra sjukvård och un certain savoir vivre.
Här kan ni läsa om vad en amerikan tycker om att leva i Amsterdam och betala 52 procent skatt. Rätt bra visar det sig när det kommer till kritan.
Bara jag som vet…
-
Objektivt sett är det snyggt. De enda i världen som vet att mitt hår är för
kort är jag, och P som fick utstå mina förbannelser när jag kommit hem. Och
möj...
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar