En spaning ska stödjas av tre bevis det vet alla radiolyssnare.
1. Sonen är sju och läser bättre och bättre men har tyckt att det varit så jobbigt. Matte är kul, läsning så tråkigt. Vi har försökt med serier och böcker om dinosaurier och hajar men det har inte funkat. Så plötsligt i tisdags kommer han hem med en bok han lånat av en kompis i skolan. Nu är han inne på tredje delen och han går inte att stoppa. Han läser på tunnelbanan på morgonen, han läser på toaletten, han vill läsa till frukosten (det där minns man ju, "inga böcker vid matbordet!") han läser när han går på trottoaren osv. Böckerna är små kapitelböcker med rätt snälla äventyr om två barn som reser i tiden. Inga utomjordiska laserskjutande monster, inga japanska kampsportare, inga krig. Tänk, min son och hans kompsiar lånar böcker av varandra. Yipee!
2. Idag gick jag förbi det här skyltfönstret och ja, hans att där och läste. En elektronisk bok visserligen, men han ska sitta där och läsa i 30 dagar. Han recencerar sina böcker på youtube.
3. På samma lite planlösa promenad (jag väntade på att ett födelsedagskalas skulle ta slut) gick jag förbi det som genast blev min nya favoritbyggnad i NYC, The New York Public Libarary. Det här kallar jag bibliotek, som Carolina Rediviva fast tre gånger så stort. Stora läsesalar, murriga tavlor, marmortrappor, träbänkar, fasta bokhyllor, läslampor, viskande samtal, människor som skriver, läser, funderar. Fullt med folk: gamla, unga, med små laptops eller billiga kollegieblock. Och så böcker, böcker, böcker. Där sitter man gärna en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar