Mellan hägg och syrén

Är det ju inte alls längre utan snarare midsommargrönska. Vi stängde iallafall butiken, dvs flyttstressen, och flydde under pingsten till havet i Calvados. En region jag kan rekommendera för lite natur- och kultursemester. Stort hav, långa stränder, små pittoreska byar, böljande rapsfält, Bayeux-tapeten, väldigt många kossor och så mycket D-day memorabilia som man orkar med (och lite till). Amerikanska kyrkogården (och för de specialintresserade den kanadensiska, skottska, brittiska, tyska...), bunkrar, konstgjorda hamnar och ett litet museum i varje by. Eller åtminsotne en tanks uppställd på torget.

Man blev lite matt på militärgrönt och flaggor till slut och även om historien givetvis är intressant och värd att minnas så tycker jag nog att krigsminnesturismen lätt kanar över i krigsromantik.

Men det kanske är för att det känns så overkligt. Även om man ser otaliga journalfilmer om de uppskattningsvis 425 000 allierade och tyska soldaterna och de kanske 20 000 franska civila som dog, skadades eller försvann (siffrorna kommer härifrån), så förstår man ju inte riktigt att det hände just där, där man sitter och gräver sandslott på Omaha beach.

Fantastiskt väder hade vi också, runt 25 grader hela veckan (även om det nog bara var en 15 i havet som bara barnen provade). Det kändes lite tufft att sätta mor och far på flyget hem till det här.