Bilden kommer från Paris Breakfasts.Sista dagen på jobbet. Jag bjöd på champagne och macarons pa min "pot". En "pot" motsvarar det svenska tårtfikat som man har när någon slutar. Man samlas i ett trist konferensrum vid 4-snåret, dricker skumpa, mumsar godsaker och håller tal/blir talad till. Sedan får man en present och så pussas alla på kind och önskar lycka till.
Nu har jag just lagt de små och sitter på balkongen i en bekväm solstol men i en obekväm keyboardställning. Jag har utsikt över grannarna som äter middag i trädgården vid 21.00 varje kväll fast de har barn som inte är större än våra.
(Kort avbrott av sonen här som inte kunde sova för pyamasbyxbenen plötsligt var olika långa.)
Jag vet inte riktigt hur jag mår. Jag trivdes inte där jag var och det var dags för mig att lämna, jag har ett fullgott skäl eftersom jag ju faktiskt ska flytta till en annan världsdel. Men mina tidigare erfarenheter av att plötsligt halka från den närande till den tärande sektorn är inte så bra (men vem har bra erfarenheter av arbetslöshet och jobbsökeri?). Jag får väl hoppas att jag lärt mig en del och jag planerar att undvika en del redan begångna misstag.
Och tänka så mycket tid jag får till att blogga!
2 kommentarer:
Jag tror att mammor som inte jobbar upplevs som mindre tärande i USA än i Sverige. Min (begränsade) erfarenhet är att "SAHM" ses som mer närande än sina karriärinriktade medsystrar. Som i nästan alla andra sammanhang handlar det nog om vilka man lär känna och vilka normer som gäller i den grupp man väljer/hamnar i.
Absolut, och det svänger i Sverige också, jag ska skriva en bloggpost om detta. Men jag kommer att få arbetstillstånd, det var mitt enda icke förhandlingsbara krav inför flytten. Jag har samanlagt varit mammaledig/SAHM i 3 år, det räcker gott för mig.
Men däremot vet jag ju inte hur lätt det blir att få jobb. Men det är inte heller första gången jag säger upp mig utan att ha något nytt. Jag är väldens sämsta karriärplanerare!
Skicka en kommentar