Vi är på en fest och får inte låtsas om att vi känner varandra. Jag vet inte vari faran ligger men vi tillhör någon motståndsrörelse. Stämningen är hotfull och det är livsviktigt att vi helt ignorerar varandra, så vi tar i hand och säger godnatt som främlingar. Fast jag vet att vi inte får kan jag inte låta bli att låta min hand dröja i hans. Jag får en varnande blick och känner direkt att någon sett oss och förstått. Så försvinner han ut genom dörren utan att vända sig om och jag står kvar och föstår att jag just gjort något oåterkallerligt.
Katastrofen är ett faktum.
När militären kom med fred och frihet
-
För 50 år sedan tog en grupp unga officerare en (noga övervägd, men dock
skrämmande stor) risk och satte i rullning en fredlig statskupp. Sedan dess
har Po...
11 timmar sedan
2 kommentarer:
Brrr...
(Har du sett dokumentärerna om La Résistance på France 2?)
Nej, jag vet inte var det kom ifrån (och vet inte om jag vill veta heller...). Jag hade ont i magen hela dagen pga den där drömmen, kände mig både övergiven och skyldig.
Skicka en kommentar