torsdag 31 januari 2008

Örnen har landat

Är tillbaka, iallafall fysiskt om dock inte riktigt mentalt. Flög över halva jordklotet och tillbaka på en vecka. Jobbade direkt efter natt i flygpan i måndags för att sedan sova på soffan hemma för att snälla barnvaktande föräldrar sov i vår säng. I morse vakande jag för första gången på tio dagar i min egen säng, hade verkligen ingen aning om var jag var, och ont i ryggen hade jag också. De senaste dagarna har samtalen som följt på väckarklockans ringning kännts rent extisetiella.Var är jag, vem är jag , vad förväntas av mig?:
"Vilken dag är det?"
"Tisdag, nej onsdag, vad är klockan?".
"Halv sju, jobbar jag?"
"Ja, jag tror det . Det är ingen skola va?"
"Nej. OK, det är onsdag, jag jobbar, du är ledig, barnen är lediga , jag har ett möte klockan nio. Nu går jag upp".

Bangkok var varmt och smutsigt som väntat. Och häftigt, jag gillar Bangkok, det är verkligen ingen vacker stad. Inget insmickrande där inte. Fula köptempel och vackra Buddistiska tempel om vartannat i total anarki. Stadsplanering någon?

Har tänkt mycket på att inga viktiga frågor har enkla svar. Om de har enkla svar är det kanske inga viktiga frågor?

Hur många Evianflaskor måste jag avstå från att dricka för att det ska väga upp en flygresa till Thailand och tillbaka? Mer än jag någonsin skulle kunna dricka misstänker jag. Men om vi i väst undviker långa resor pga klimathotet hur ska länder som Thailand klara sig utan turism? Om det inte finns kunder till hotellen, jetskiuthyrarna och massagesalongerna vad ska Thailandärna jobba med då? Jag tror knappast att de är de ensamma europeiska männen som kommer att sluta åka till Thailand pga klimathotet utan de är de välbeställda barnfamiljerna som ju faktiskt konsumerar lokalt väl på plats.

Samma sak med närodlat. Det är klart att det är bra att köpa ekologiska grönsaker från bonden nästgårds. Bananer är tydligen rena miljökatastrofen, odlas med en massa hemska gifter och transporteras långt (kanske numera med flyg? Eller finns det fortfarande bananbåtar?). Men dels så vet jag inte om man i Sverige är beredd att leva på en diet av kål, potatis och fläsk, dels behöver ju tredje världen exportera.

Att resa, att mötas, att uppleva annorlunda kulturer och levnadsätt är något som jag har svårt att avstå från. Precis som jag har svårt att avstå från att resa hem till Sverige med jämna mellanrum. Men jag skulle kunna tänka mig med tåg om det fanns snabbtåg i Sverige och om priserna kunde konkurrera med flygets. Alltid dessa om.

Som ni ser blev det inte klarare i min hjärna av miljöombyte. Fortfarande är det dunkelt tänkta det dunkelt skrivna.

4 kommentarer:

Jorun sa...

Välkommen hem igen!

Jag har gått och funderat över det krångliga med att vilja vara En God Människa, ska försöka formulera det i skrift endera dagen.

Nu ska jag dricka flaskvatten.

K sa...

Ja, välkommen tillbaka!
Själv ursäktar jag mina flygresor (mest Ryan till Sverige) med mitt närmast asketiska leverne i vanliga fall. Bara metro och apostlahästarna.
Fast det är klart, Badoit dricker jag ju.
Och helt ärligt oroar jag mig mer över annat än klimathotet. Om det är befogat eller inte återstår att se.

Har f ö börjat en ny blogg, mindre vid den här gången, titta gärna in om du har lust!

Karin, fd Royal H.

Charlie Truck sa...

Jorun, det är krångligt. Cela se saurait om det var lätt...

K, vad kul, bra tema! Jag är så dålig på fransk litteratur, läser nästan bara anglosaxisk. Jag räknar med tips!

Charlie Truck sa...

Jorun, det är krångligt. Cela se saurait om det var lätt...

K, vad kul, bra tema! Jag är så dålig på fransk litteratur, läser nästan bara anglosaxisk. Jag räknar med tips!