Överallt på Manhattan finns det små, billiga barbershoper. De ägs ofta av ryssar, precis som kemtvättarna nästan alltid ägs av kineser, men barberarna kommer från världens alla hörn.
Igår var det dags för hösttrimning, Jurij klipper både son och dotter och snackar med kunder och kollegorna som kommer från Puerto Rico och Cuba.
En äldre man som alla kallar "the colonel" kommer in. Kanske har han varit överste, kanske är det ett smeknamn. "Hur vill du ha det?" säger den kanske ännu äldre barberaren på sin brutna engelska. Kunden skrattar till lite nervöst, "Äh inte vet jag, det finnns inte så mycket att göra av det här" säger han och drar händerna över skulten.
"You will get a good haircut", säger barberaren allvarligt och kammar håret noggrant, "I will make you a good haircut". Sedan klipper han, länge och koncentrerat, han masserar och nästan smeker den gamle mannens huvud. The colonel blundar, barberaren klipper tyst. Det finns en sådan ömhet i gesterna och jag tänker att kanske är det den enda kroppskontakt denne äldre man fått på länge. Men vad vet väl jag, han kanske både har en fru och en älskare.
2 kommentarer:
Min kompis gick till en sån rysk salong, nere i en källare. Men språkförbistringen slog in och min kompis ville bara klippa litegrann och hon ville ABSOLUT INTE få håret blåst utåt i topparna. Så där som man gjorde på 90-talet.
Ut kom hon, med ganska mycket kortare hår och med toppar som pekade utåt och uppåt! Haha!
Den där barberaren du träffade på verkade bra mycket bättre!
Kanke, men det är bara barnen som jag vågar klippa där. Själv går jag på en fransk salong!
Skicka en kommentar