Vi firade quatorze juillet igår. Vi var på en tillställning på the Tavern in the Green i Central Park vilket var ett lämpligt ställe. Utomhusdansbana, lampor och flaggor i träden, fransk chanson, skumpa och buffé. I den ljumma sommarkvällen kunde man nästan tro att man var i Provence. Sedan blev det disco till fransmänns partymusik vilket (om det inte vankas Claude François) består av Raï från Nordafrika (Raï n'B!) och Zouk des iles (när man säger "Les iles" - öarna - menar man Martinique, Guadeloupe och dess omgivningar).
Nästan som en riktig Bal de Pompier! Bal de pompier är alltså brandmansbal och är det traditionella sättet att fira nationaldagen i Frankrike, alla brandstationer ordnar guinguette eller disco och man dansar bland slangar och hjälmar - typ.
Tre iaktagelser från gårkvällen:
1. Det var förvånansvärt mycket amerikanskor i "giftasvuxen med råge-ålder" där, i stora tjejgäng. Man såg direkt vilka som var amerikanskor (röda, gröna och turkosa djupt urringade klänningar) och vilka som var fransyskor (den lilla svarta).
2. Fransmän är ännu mer generade än svenskar när nationalsången framförs. Ingen sjöng med, ingen lyssnade ens alla bara pratade och käkade på. Dessutom framfördes den av en ovillig sångare i någon konstig bossanovatakt. Dessa fransmän som ska vara så chauvinistiska har precis samma problem med nationalsymboler som vi i Sverige. Trots att deras sång ju är en revolutionär låt har Front National och deras kumpaner highjackat den. Här med den amerikanska kontrasten av sång med lungors fulla kraft och med handen på hjärtat blir detta extra tydligt.
3. Man må ha problem med integrationen i Frankrike men i franska expatkretsar är det många som inte är traditionella fransmän. Det vimlar av libaneser, tunisier, marockaner och afrikaner. Kanske har de franskt medborgarskap eller så tar de bara rygg på den franska gemenskapen på samma sätt som jag gör men de känns så väldigt franska! Eller snarare så består "det franska" numera även av deras erfarenheter och kultur. Även detta ser man bäst såhär på en Atlants avstånd.
Vive la France!
(en sådan där bikini skulle man haft igår!)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Undrans om det måste till en stormning av Kastellet (eller dylikt) och halshuggning av Knugen här för att få leva i en republik. Förmodligen...
(Detta inlägg skall inte uppfattas som majestätsbrott och inte tolkas bokstavligt.)
Skicka en kommentar