I morgon är det 14 juli, nationaldagen. Firande av stormningen av bastiljen, revulotionen, frihet, jämlikhet, broderskap, les valeurs de la république. Det retar mig varje år att Frankrike envisas med att fira sin republik med en militärparad som för tankarna till Sovjet eller möjligen Maos Kina. Hur i allsindar kan man tycka att republiken symboliseras av kadetter i löjliga mössor och stridsvagar på Champs-Elysees? Sarkozy som vill modernisera allt kanske skulle kunna införa lite nya element? Lite folkdräkter och multikulturella skolklasser? Bjuda in Pride-paraden? Eller låta Daft Punk DJ:a lite vid okände soldatens grav? Vad som helst men låt oss slippa denna march-musik!
Resten av firandet är trevligare med "Bal de Pompiers" som anordnas redan ikväll. Av någon anledning så organsierar landets alla brandstationer stora baler, eller idag snarare diskotek, på nationaldagen. Man dansar alltså inne på branstationen och barmännen bär uniform! Sedan blir det fyrverkeri.
Idag anordnas också lite överallt "le pique-nique de la république" (allt låter så pompöst på franska). Här där jag jobbar rullar de ut en gigantisk gräsmatta på ett stort betong-torg och sedan kommer alla kostymnissarna från kontorshusen runtikring och pique-niquar i gröngräset.
Uppdatering: Tydligen blir det en gigantisk konsert på kvällen, inte med Daft Punkt men med Michael Polnareff! Hmm, det är ju ungefär som om man skulle gräva fram Robert Wells på Victorias födelsedag. Och det skulle man väl aldrig göra?
Det är för att det är så här som jag är rädd att inte orka vara snäll hela
vägen.
-
Att pappa ska komma ihåg att jag var och hälsade på för tio dagar sedan och
köpte blommor och bakade bullar, det kan jag inte räkna med. Men jag kan
räkna ...
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar