Jag har varit ute och sprungit. Ville bara säga det eftersom jag så sällan får tillfället att yttra de orden. Jag har faktiskt sprungit hela fyra gånger de senaste dagarna. Långsamt och inte särskilt långt men iallafall. Vi bor inte så långt från Hudson River som har en fin spring- och cykelbana längst vattnet. Fast idag sprang jag på the High Line, New Yorks hippa, nya parkpromenad. Det är rätt trevligt att bara lunka runt i kvarteret också, nu på sommarmornarna är inte trafiken så farlig och vi har många söta gator med brownstones härikring. Jag tycker det funkar bäst med pratpodcasts, typ Sommar eller the Moth som är berättelser berättade inför publik utan manuskript. Väldigt olika kvalitet med det står alltid hur lång en podcast är så man kan bestämma sig för att springa tills en berättelse tagit slut (finns på iTunes).
Annars tycker jag ju egentligen att det är en pina. Jag är ingen sportig person och tror att det där endorfinsnacket är båg. Vadå "behöva" springa? Jag kan bli lätt provocerad av människor som idrottar mycket, eller snarare sådana som talar mycket om hur mycket de sportar. Jag tycker det finns ett drag av självrättfärdigande, som om de var lite bättre än andra människor. Lite som människor som skryter med att de är morgonmänniskor, eller vegetarianer. Men jag är väl bara avundsjuk för att jag inte har diciplinen. För det har jag inte.
Jag har kanske sprungit några gånger nu och jag ska försöka hålla ut ett tag men jag vet ju att jag kommer att tröttna. Jag har inget som helst förtroende för mig själv i den här frågan. Jag tröttnar alltid, på Friskis och Svettis, badminton, cykelturer, gym, pilates....
Men man borde ju, eller hur? Jag tröstar mig med att jag lever rätt sunt, promenerar mycket och har god hälsa men det räcker ju inte riktigt, jag vet det. Det är väl därför jag blir provocerad av att det alltid anses socialt okey att fråga "tränar du något då?" Varför anses inte det vara lite ofint? Jag frågar ju inte om de verkligen hänger med i geopolitiken eller alltid lagar näringsriktig mat.
Nästa gång ska jag ställa motfrågor: "Hur många böcker har du läst den senaste månaden då? Själv är jag inne på min fjärde och femte som jag läser samtidigt. Plus att jag aldrig missar New York Times Book Review. Det får mig att må så bra! Jag har mycket mer energi och känner riktigt hur hjärncellerna utvecklas!"
Att jag aldrig gjort detta förut!
-
När jag upptäcker något som är fint och som hittills gått mig förbi brukar
det fladdra förbi en tanke på vad jag missat. Men sedan tänker jag på hur
roligt...
10 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar