I morse hälsades jag med mitt namn på Starbucks på hörnet. Är det bra eller dåligt? Och då beställer jag bara en trist Grande Latte varje gång.
Möjligtvis minns de mig för att jag är den enda kvinnan på Manhattan som tar regular milk i mitt kaffe. Inte soja eller non-fat eller non-existing. Bara vanlig, regular milk. Alla andras beställningar låter ungefär så här: "Can I have a Vinti frappuchini macchiato with ice to the rim, extra pumkin flavored chocolate and soy whipped cream?" Eller: "A tall extrahot skimmed vanilla and caramel decaf cappuchino with cinnamon cocaine sprinkled on the top?"
Så det är klart tjejen med det tråkiga: Agrandelattewithregularmilkplease kommer man kanske ihåg?
Hanna och Ines
-
Hanna Hellquists krönika om taxen Ines. Vad ska jag säga? Att det var värt
att vara vaken klockan fem natten till lördagen bara för att läsa den? Att
värld...
1 timme sedan
1 kommentar:
När jag hör sådant får jag genast lust att bara dricka vanligt hederligt bonnigt bryggkaffe!
Skicka en kommentar