Foto fran Flickr.Paris har den snyggaste tunnelbanan jag känner till (jag har aldrig varit i Moskva). Idag klev jag av på Concorde, ni vet under obelisken. Där har man kaklat väggarna med de mänskliga rättigheterna, en bokstav per kakelplatta. En annan tjusig station är förstås Louvre Rivoli som har konst i montrar. Sedan finns det många bedrövligt trista stationer och sådana som är under perpetuell renovering. I Paris åker 4,5 miljoner människor med metron varje dag, varför är då inte alla stationer fulla av konst, musik, trevliga snabbfik, praktiska mataffärer, postkontor etc? Är det samma logik som gör att det är lättare att hitta en Swarovskikristall än ersättning för en glömd tandbroste på flygplatser?
1 kommentar:
Min favorit har länge varit Franklin D. Roosevelt på linje 1, en härlig orange färg från 1960-talet med stationsnamnet i blockbokstäver från samma epok gjorde mig lite glad när jag kom dit. De mysiga små sätena var inskjutna i alkover. Låt oss hoppas att den vaknar åter i samma vackra design!
Bortåt Sorbonne till finns en station med kulturpersonligheters namnteckningar (linje 10) och nån sorts fredssymbol. Den är inte lika häftig som Concorde men tanken finns där... Varenne med skulpturerna av Rhodin är väl fint tänkt, men skabbigt gjort... Häftigast var ändå stråkorkestern som spelade i gångarna under Chatelet på väg mellan 1:an och 4:an!
Skicka en kommentar