Veckans ord jag gärna skulle ha anledning att använda oftare:

Mellandagar

Ett närmast äktsvenskt* ord tror jag, även om fenomenet med klämdagar och långledighet över julhelgen finns på andra håll i världen. Tänk att ett sådant banalt ord, man kan ju tro att det är helt oviktiga dagar, dagar som är lite mindre värda, kan dölja ett sådant skönt fenomen, ja närmast tillstånd.

Mellandagar är som en lång skön efterfest. Man pular runt lite, tar dagen som den kommer, inga måsten och inga tider. Ofta har man kommit hem till sitt och får sova i egen säng (något som blir skönare och skönare eftersom åren går). Man försöker dra ner på frosseriet men chokladen måste ju trots allt ätas upp och januariduktighetspressen har inte satt in ännu. Man kan i princip göra vad man vill och behöver inte umgås med någon. Egentligen är det nog de enda dagarna på året som det är helt socialt accepterat att såsa runt i morgonrock och vägra svara i telefon.

Så njut medan tid är, snart, mycket snart är det dags för nya föresatser och satsningar, kick-offer och premiärer, det ska tas tag i och sättas igång, förändras och projekteras. Men ännu har vi några timmar kvar av skönt limbo...

* Finns även på tyska -"Zwischen den Jahren" och på bokmål -"Romjul".