söndag 7 september 2008

Paradiset

Sonen ligger på sängen och bläddrar i en gammal Bamsetidning. Dottern leker en komplicerad lek med alla sina små djur, alla kökets platsbunkar och ett gäng tuschpennor. Hon gör olika röster för de olika djuren, jag hör inte riktigt vad hon säger men jag tror att vissa av djuren pratar franska och vissa svenska. Maken står med huvudet i ugnen, muttrar lite och skrubbar, själv stryker jag en gigantisk hög. Regnet trummar i öppna spisen och strilar på rutorna, vi har fått tända lamporna. Radion står på utan att någon lyssnar och snart ska vi äta. Sedan ska vi titta på en film, kanske Nemo, iallafall någon vi redan sett ett otal gånger.

Och jag tänker att varför pratar man alltid om vita sandstränder och palmer, eller om harpor och änglasång? Har de aldrig tillbringat en lördag eftermiddag när inget händer med dem de älskar?

1 kommentar:

Anna-Karin sa...

Det är ju dom där stunderna som är dom bästa! Själv brukar jag njuta som mest av frukost utomhus på landet, tillsammans med maken. Ibland med gårdagens tidning. Eller dom där stunderna då vi båda sitter i samma rum men försjunkna i varsin bok, som vi med jämna mellanrum refererar för den andre...