Nu är det min tur! På denna semester had jag sällskap av följande röst. Här på första sidan efter den oftare citerade inledningen:
"'Bounty' doesn't seem like a very grown-up name to me - would I be better off with a mother with a different name? A plain Jane, a maternal Mary?" ... "Too late now. Bounty's name will be 'Mummy' for a few years yet, of course, but after a while there won't be a single maternal noun (mummy, mum, mam, ma, mama, mom, marmee) that seems appropriate and I more or less give up calling her anything. Poor Bounty."
Detta är en författare jag var övertygad om att jag redan läst. Men icke. Händer det er också?
Att jag aldrig gjort detta förut!
-
När jag upptäcker något som är fint och som hittills gått mig förbi brukar
det fladdra förbi en tanke på vad jag missat. Men sedan tänker jag på hur
roligt...
1 timme sedan
6 kommentarer:
Är det "Mutiny on the Bounty"? ;-)
Händer möjligen mig just nu fast tvärtom på något sätt eftersom det låter bekant men jag inte tror att jag har läst. Det skulle passat in i Jeanatte Wintersons Lighthousekeeping om det inte vore för att mamman rullade i sjön redan på de första sidorna och således inte kunde tilltalas på varken det ena eller det andra sättet.
Myteriet på Bounty som en metafor för ett modersuppror? Kanske det?
Det är en kvinnlig författare så långt är det rätt. Nu publicerar jag början för den är så bra!
I exist! I am conceived to the chimes of midnight on the clock on the mantelpiece in the room across the hall. The clock once belonged to my great-grandmother (a woman called Alice) and its tired chime counts me into the world. I’m begun on the first stroke and finished on the last when my father rolls off my mother and is plunged into a dreamless sleep, thanks to the five pints of John Smith’s Best Bitter he has drunk in the Punch Bowl with his friends, Walter and Bernard Belling. At the moment at which I was moved from nothingness into being my mother was pretending to be asleep—as she often does at such moments. My father, however, is made of stern stuff and didn’t let that put him off.
Kan inte.
Men tänker på en underbar titel på en barnbok jag hade som liten (och återsåg i källarröjning i somras och behöll): Mellan klockan tolv.
Om du berättar vem som har skrivit citatet ska jag berätta mer om den boken ,-)
Hm. Jag inser att jag har stooora hâl i den engelsksprâkiga litteraturen. Men jag följer er, jag följer er...
Nu har jag ju avslöjat mig i mitt senaste inlägg men jag skriver det här också. Jag läser alltså "Behind the scenes at the museum" av Kate Atkinsson. http://en.m.wikipedia.org/wiki/Behind_the_Scenes_at_the_Museum
Hitintills trevlig läsning. Rätt korrosiv familjesaga.
Skicka en kommentar