På ärevördiga The New Yorkers förstasida finns just nu hela två artiklar om svenskar. En väldigt positiv recension av Robyns nya skiva och den roligaste sågningen av Millenuimtriologins sista bok jag hittills läst: The Girl who fixed the Umlaut (på engelska heter boken The Girl Who Kicked the Hornet’s Nest. Nora Ephron driver vilt med Larssons förkärlek för ortnamn och detaljer.
Jo, Millenietriologin är precis så stor som man säger i Sverige. I USA har 6 miljoner böcker sålts. Sex miljoner. Inte alla förstår varför. T ex inte Stephen Metcalf från Slate, lyssna gärna på podcasten från Slates Cultural Gabfest. Det är ett av de program som ligger som prenumeration i min ipod för att återknyta till en av de saker jag aldrig skrev om i bloggen fast jag tänkte. Det är ett rätt pratigt, ojämnt men trevligt program om (populär-)kultur. Perfekt medans man plockar varor i korgen eller åker tunnelbana.
I New York Times var kritiken rätt postiv men amerikanarna är totalt fascinerade av det svenska kaffedrickandet. Det har blivit en egen underdiskussion i den amerikanska blogosfären och självaste MatthewYglesias har skrivit om fenomenet (och fått 72 kommentarer!) New York Times har också publicerat en väldigt lång ingående artikel om Larsson och problemen runt hans dödsbo.
Laura Miller från Salon gillar ocksp triologin, även om hon skriver: Certainly the charm doesn't lie in Larsson's prose; it's as flat and featureless as the Scandinavian landscape it ought to be evoking (but doesn't).
I Frankrike tycker jag mest om omslagen, och måste i tysthet applådera det marknadföringsgeni hos publicisten som nu marknadsför Camilla Läckbergs alla böcker med förvillande lika omslag. De kommer säkert att sälja som des petits pains.
Om somligt är det bäst att vara tyst
-
Tända ljus, fokusera, gå vidare. Be sinnesrobönen. Gud, ge mig sinnesro att
acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och
förstånd ...
13 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar