Mellan hägg och syrén (och under molnet)

Fast här hittar jag aldrig någon hägg, men däremot magnolia! I snart när var och varannan trädgård. Magnolian som blommar så överdådigt och slösar med doft och ögonfägnad, men se upp snart är den överblommad! Det gäller att inte glömma bort kvällspromenaderna den här tiden.

Vi har några konstiga dagar här, först en fredag som var som en Jacques Tati-film. Den dagen borde bli ett bra blogginlägg men jag har inte hittat energin att skriva om den. I kort sammanfattning dog först bilbatteriet vilket orsakade en hel kedjereaktion av idiotstressande händelser. Bla a att utan varsel få tag på andra föräldrar som kunde lämna och hämta dottern i skolan, sedan ett misstag av arten: "trampa iväg på sparkcykeln i förväg du, så cyklar jag ikapp" till sonen, en borttappad son som jag letade efter på en cykel som jag snart upptäckte hade ett löst cykelstyre och ouppblåsta däck, stresscyklande fram och tillbaka till skolan utan att hitta sonen, ett par fall på omnämda cykel och gigantiska blåmärken på smalbenen, panikartade telefonsamtal till skolan, hittad son som snällt väntade framför porten hemma (jag såg dig inte så jag gick hem igen), en son som lärde sig lite om livets verklighet då han frågade fem vuxna om att få låna deras mobiltelefon för att ringa mamma och de alla sa nej, en ny paniktur med sparkcykel denna gång till skolan för att komma tre kvart försent, och sedan en tredje tur till skolan till fots för hämtning någon timme senare. Fem minuter efter den sena hemkomsten kom bilreparatören och sedan var jag tvungen att stoppa två hungriga, trötta barn i bilen för att åka på billaddningstur runt omgivningarna till klockan hade blivit 19.30 och hela familjen mest ville gå och lägga sig.

Så ungefär.

I lördags skulle vi tagit ett flyg till Arlanda för tio dagar hos mormor och morfar. Jag har inget vitsigt att säga om det där askmolnet alls faktiskt. Vi sitter ju inte i sjön, vi har tvärtom haft en väldigt skön helg med fantastiskt väder. Bara för att molnet skulle kännas ännu overkligare har himlen varit helt molnfri hela helgen. Det köptes äntligen barncyklar i den här familjen efter två cykellösa år i New York och i går lärde sig dottern cykla på en kvart. Hon har lite svårt att komma igång bara men annars gick det finfint. Dessutom har vi packat upp lite bortglömda kartonger som fortfarande stod i hörnen, slappat med saft och böcker i trädgården och låtsats att det varit sommar, ätit alla mål ute från grillen och njutit av oplanerad samvaro. SAS flyger inte idag heller och jag har ingen aning om vi kommer iväg överhuvudtaget, våra billiga semeterbiljetter är nog ingen högprioritet när det ska slåss om platserna när flygen väl kommer igång. Men vi längtar till mormor och morfar nu och hos dem sitter barnens kusiner fast utan att komma hem till London.